lördag 29 december 2007
Stor hög me'...
Först till bolaget.
Urk... Gå igenom stan. jag är livrädd.
Kan itne slappna av.
Jag tror många tror att jag försöker se tuff eller farlig ut när jag går på stan. det försöker jag inte. Det är en kamp mot rädslan. Mot viljan att skrika.
Blicken flackar för att jag itne vill släppa vaksamheten. jag måste hålla koll på vart alla mänskor är.
Nåväl... Jag får mina öl, går tillbaka till bilen, sen blire Willys.
Fy fan. Jag hatar affärer. alla affärer tamehfan.
Mänskorna dom... "jaaa jag ställer min vagn här på den här sidan gången, sen parkerar jag mitt FETA arschle mellan vagnen och hyllan så jag står riktigt fint ivägen för alla". jävla... KLÖBBHÖVVEN!!
Jaja, jag får mina varor, och går ut. Känner mig lat så jag tänker ta hissen.
Går in i hissen och ser en stor hög med lera.
Jag tror att det är lera iaf, tills jag känner lukten.
Det är dynga... avföring. skit. mänsklig jävla skit! Fy fan.
Asså... vafan driver en människa till att skita i en hiss?
Jag har vart rejält skitenödig flertal gånger, jag vet hur det är, och jaaa... jag har nog hukat mig på ett och annat ställe som inte är helt rätt. som en buske... eller en park...
Men, om jag skiter på sånna ställen., vilket är nåt¨jag inte gärna gör kan jag tala om, så ser jag till att skiten är dold så så få mänskor som möjligt skall störas av den.
Detta var en hiss, till ett parkeringhus, ett stort sådant(givetvis i relation till staden). med flera affärer i direkt anslutning. about as public as it gets. O helt fel ställe o skita i.
Fy fan...
asså... jag hatar folk...
Pump up the jam
Lyckades inte med det där "sova" som alla pratar om, och nu, när tröttheten börjar bli stor så bestämmer jag mig för att få till dygnet igen inför jobbstarten.
måste försöka ta mig o fixa lite handling. kan va lite småtrevligt o iaf ha lite bröd hemma. konservburkslagret behöver lite påfyllnad också. o frukt. o lite annat.
jag hatar o handla...
o bärs. måste ha bärs. ett par till nyår, o ett par från idag till dess också.
Idag får jag förhoppningsvis mina kladdiga små fingrar på en kamera också. En vän skall till jönköping, o PCCITY har en kamera jag blev sugen på. billig, men verkar bra för det priset. bara hoppas att dom har den i butiken. om inte får jag väl beställa den... men det är så mekkigt o beställa, för beställer jag nåt måste jag se till att det itne blir hemleverans. för posten är IDIOTER och lämnar paket utanför dörrn. det har hänt 2 gånger, fiiint. just fan... skulle ju ringa dom o fråga vad dom pysslar med. imo vore det bra om det jävla oskicket slutade och brevbäraren fick en brinnande kotte uppkörd i röven.
nåväl. ska väl fortsätta sitta här o lyssna på musik o surfa omkring o drömma om det jag vill ha men inte kan få.
tjipp
måndag 17 december 2007
Oh hell…
Idag är ingen bra dag alls.
Fick information igårkväll som rörde till det rejält.
Samtidigt som det gjorde mig väldigt glad, så sparkade det mig till marken med en känga helklädd i stål.
Det var 2 saker som sades, eller det var 2 saker som var huvudsaker. Det ena gladde, det andra sparkade.
Och nu vet jag inte… nu står jag villrådig. För samtidigt som jag vill le, så är det något som gnager inombords, rejält.
Det lämnade mig sömnlös inatt, funderandes på hur jag ska klara av det.
O där har vi något. Hur jag… det är INTE MIG DET HANDLAR OM! Jag är sekundär. Jag ska vara glad för att beslutet förmodligen är taget och det är klart hur det skall bli
Borde vara glad över att beslutet kommer, med största trolighet, skänka lycka.
ENBART
Nåt annat skall jag inte känna.
Men så kommer den egocentrerade delen av mig fram och visar sitt fula nylle, o frågar "men hur skall du klara det?" jag vet inte… jag vet inte…
Jag ser inte fram emot det kan jag säga, om det sker. Vilket det har stor chans att göra.
Well… det är så det är.
Jag skall, oavsett, ge en stöttande hand, när helst det behövs, hur länge det än behövs. Jag skall le för den lycka som kommer, och säga att jag är glad. För det är jag.
Men… jag hoppas jag ursäktas om jag fäller en tår eller två i hemlighet… när jag är ensam...
//stoffe
onsdag 12 december 2007
Fy fan
Jo, jag sover skitdåligt. är skittrött. Jobbet är just nu stressigt, och när dan är över har jag ingen aning om vad jag har gjort. känns inte som att jag har gjort nånting.
saker lägger sig på hög, köerna växer, uppgifter blir röda, användare ringer och undrar.
jaja... jag får fortsätta försöka göra mitt bästa.
men det lär inte bli bättre för min del just nu. min installationskollega ska jobba med annat på deltid. inte jättemycket borta, men 2.5 timmar manfall 3 dar i veckan kan påverka en hel del.
nåväl, nånstans, i framtiden, så kommer trycket minska, tror jag. men just nu sitter jag, när jag har kommit hem, och axlarna dras ihop och uppåt. jag är spänd. Har halsbränna varenda dag nu, o jag tror det är stress som skapar den.
nog för att jag kan ha halsbränna rätt ofta, men inte varenda vardag just mellan 8-17, men tomt på helgerna. det händer inte...
well well. just soldier on. that's the key.
måndag 10 december 2007
Damn
I got some kind of hate,
I got some kind of hate,
I got some kind of hate and I hate the whole human race.
I got some kind of hate,
I got some kind of hate,
I got some kind of hate and I hate the mother fucking human race.
So let's go...
Y'know I got some bad ideas burning deep in my black heart.
Well, evil is as evil's gonna do now
Y'know I try to do my part. .. HA HA!
And I'm a time bomb tickin'... BOOM!
I been tickin' to the sounds of the rock and roll... OH NO!
I think I'm gonna explode... OH NO!
I THINK I'M GONNA EXPLODE!
You call me anti-social, well you're fucking right!
'Cause I hate this goddamned world and everything in sight
and every one in sight.
You call me anti-social, well you're fucking right!
'Cause I hate this mother fucking world and every mother fucker in sight!
I got some kind of hate for the human race.
I never found a place in the human race...
Maybe it's too late for the human race.
I never found a place in the human race...
Sometimes I wish I could just turn my back and run.
Just turn my back and run away.
Sometimes I feel like I just gotta gotta get a gun
and reach the top of the world my own way...
//Blood For Blood - Some Kind Of Hate
När jag ser på den här världen, och allt som händer i den, blir jag så arg, och så ledsen att jag vill slå någon, eller något, sönder och samman, samtidigt som jag vill sjunka ner på knä och gråta tills inga tårar finns kvar.
Jag vill göra någonting, men känner mig så jävla maktlös inför allting. Så jävla maktlös att jag blir förstenad. jag hatar att känna mig maktlös.
Ilskan som finns i mig är så stor att den inte kan komma ut, allt vill ut på samma gång, tillsammans med min sorg, det fastnar i halsen och kväver mig, tills jag äntligen lyckas svälja den. Den återgår till den plats den kommit från, och där växer den sig för varje gång större och större. Jag räds den dagen det blir för mycket, och jag hoppas och ber till vad nu en person utan tro kan be till, att ingen, speciellt inte någon jag tycker om, kommer ivägen. För vad som kommer att hända vet jag inte, men jag är rädd för att det kommer bli otrevligt.
Jag kanske målar fan på väggen för ingenting, det kanske inte alls blir för mycket, jag kanske inte alls exploderar. men jag är rädd för det...
onsdag 5 december 2007
Framsteg
1. Jag ringde till vårdcentralen ang. sömnen. läkare skulle ringa mig imorrn. han fick förhinder, ska ringa 19e december istället. wopdedo.
2. jag sa till flickan jag är kär i att jag är just det. i henne.
det första trodde jag aldrig skulle hända. inte det andra heller. But i did it, and it feels good.
inget av dom har ändrat nåt än. framförallt inte nummer 2, men... det känns ändå bra att det är in the open.
och, jag blir bättre på det. förra gången jag var kär i någon så tog det tre år innan jag sa nåt.
nu tog det lite mer än 2 år. bara. så jag behöver bara bli kär ett par gånger till så kommer jag kunna säga det direkt.
Stora framsteg
tisdag 20 november 2007
Vad ska du bli?
samma sak händer imorgon
jobbaåkatrickhemosättasigoglo
det e inget liv, det e slaveriiiiii
Ebba Grön - Vad ska du bli?
Ja... nu åker jag inte trick(tunnelbana på nån stockholmsdialekt), för nån sån finns tackolov inte i den här stan, men annars så är det likadant
Jag går upp, kanske äter lite, skiter. duschar, åker till jobbet. jobbar fram till lunch, äter kanske, jobbar lite till, åker hem.
hemma så sätter jag mig oftast framför datorn o... glor.
inget händer.
Knappt att jag pratar med nån. ens på irc. eller msn. mer än lite sporadiskt då o då. Ja förutom med en då. henne pratar jag med så ofta det går, men detär inte alltid det går. onsdagar framförallt. dom är verkligen helt tomma.
kvällen går vidare. äter nåt, sen kanske jag sätter på en kanna kaffe o kollar på simpsons. med laptopen i knät, o gör inget.
sen... så sätter jag mig vid den andra datorn om jag inte kollar på nån film på teven... sen sväljer jag pillret o lägger mig o somnar.
Jag har verkligen inget liv.
O jag gör inget åt det heller. jag vet inte vad jag ska göra åt det.
Det är saker som fattas, men jag gör inget försök att få dom.
jag... gör... inget. Vardagstristessen har mig i sitt grepp. Totalt.
fy fan
onsdag 14 november 2007
I don't wanna grow up
I don't wanna grow up
Nothing ever seems to turn out right
I don't wanna grow up
How do you move in a world of fog that's
always changing things
Makes wish that I could be a dog
When I see the price that you pay
I don't wanna grow up
I don't ever want to be that way
I don't wanna grow up
Seems that folks turn into things
that they never want
The only thing to live for is today...
I'm gonna put a hole in my T.V. set
I don't wanna grow up
Open up the medicine chest
I don't wanna grow up
I don't wanna have to shout it out
I don't want my hair to fall out
I don't wanna be filled with doubt
I don't wanna be a good boy scout
I don't wanna have to learn to count
I don't wanna have the biggest amount
I don't wanna grow up
Well when I see my parents fight
I don't wanna grow up
They all go out and drinkin all night
I don't wanna grow up
I'd rather stay here in my room
Nothin' out there but sad and gloom
I don't wanna live in a big old tomb on grand street
When I see the 5 oclock news
I don't wanna grow up
Comb their hair and shine their shoes
I don't wanna grow up
Stay around in my old hometown
I don't wanna put no money down
I don't wanna get a big old loan
Work them fingers to the bone
I don't wanna float on a broom
Fall in love, get married then boom
How the hell did it get here so soon
I don't wanna grow up
Ramones - I don't wanna grow up
tisdag 13 november 2007
Så...
men men.
Är hemma idag. var hemma igår med. ont i nacken. that sucks. well well, jag ska kunna jobba imorrn. ja, i vilket fall, oavsett hur det är så ska jag jobba imorrn. jag vill inte vara hemma, det var ett svårt beslut att ta att vara hemma igår och idag. men jag tror inte bärande skulle vara speciellt bra, o kan man inte vrida huvudet så är man rätt farlig när man kör bil, o det gör vi en del.
så nu sitter jag här, dricker te o funderar.
funderar på hur man kan bete sig.
Det är som så här... det finns en flicka. som jag tycker väldigt mycket om. saken är, att jag har inte sagt detta åt henne, och således vet jag inte om hon vet om det.
Tjejer har en förmåga att veta sånt ändå, så det är inte omöjligt att hon vet. eller iaf visste det då, då vi jobbade tillsammans.
Men... jag vill ändå säga det, för att få det sagt. för att slippa ha något osagt ligga o koka i mig. Jag är på det fulla medveten om att vad jag än säger, så kommer det inte leda nånstans, men det är just det att inte ha något osagt pyrandes i mig.
Jag har sagt en sånhär sak en gång förut i mitt liv. Det dröjde tre år innan jag lyckades, och det var till en person som jag kan prata om allt med.
med den nuvarande har jag inte riktigt en sån relation, även om vi kanske har pratat lite djupare än bara jobb nåra gånger under tiden vi jobbade tillsammans. Inte för att jag inte skulle kunna ha det, men... vi pratar knappt
Frågan är hur. Jag har direkt ingen kontakt med henne nu som sagt, utom nåt sporadiskt mail på facebook, och jag är inte riktigt personen som pallar att mitt ur det blå fråga nån ifall dom vill ta en fika. Kan man skriva en sån sak?
Nåt i mig säger att man inte gör så. En vän säger att "så kan man göra", o jag borde lyssna på henne. Men så snart jag försöker skriva det till personen ifråga så tar det emot. Just nu sitter jag fast o jag vete fanimig inte hur jag ska få det ur mig till henne.
Borde jag bara glömma det o låta det gå över?
lördag 10 november 2007
Vita kottar
DET HAR SNÖAT! ja det gjorde det igår med... men... då höll sig inte snön. nu ere vitt på marken!
HELVETE!!!
jag gillar det inte alls!
And the Lord said let there be light
Jag har mycket lampor nu känns det som. Förjävla många för någon som föredrar mörker, eller levande ljus om det ska vara ljus.
Fast, det är nog bra. Man kan ju inte tända ljus hela tiden, o ju mer lampor man har desto mer val har man när man ska bygga ett bra ljus för olika situationer. Mys, arbete, vardagsljus, odling(haha, jag odla? pfff. Möjligtvis braj då :D(nej fy, sånt får man itne göra) )
Men det blir nog bra. Taklampan inne i rummet är inte så rolig att ha igång om man vill ha ljus. Den ger en otäck känsla av barrack i ryskt arbetsläger. Bara en lampa hängandes från en lång sladd, helt idiotiskt uppsatt

Ja det syns kanske inte så bra, men den är dragen snett över taket. Lampan sitter ungefär mitt i rummet, det gör inte kontakten. Så idioten som bodde här innan drog den närmaste vägen... Snett över. Ser förjävligt ut. Elektrikern i mig(ja, jag är utbildad sådan) ryser av obehag.
En sladd, om den ska gå utvändigt i taket, drar man rakt in mot väggen, sen ut med väggen till kontakten. Goddamn, det förstår väl vem som helst??
Jaja, det kommer göras om förr eller senare, på ett sätt eller ett annat.
Nu ska jag nog ta mig till Willy's o köpa lampor till allt, o kanske nån kontakt om dom har... o jag behöver nog en grenkontakt också. tror inte jag har nån kvar som inte är full och använd...
torsdag 8 november 2007
This is it
That's right, its over.
På söndag natt så äre det tyvärr jag som får ta piller igen. Jag gilllar det inte, men den här sömnlösheten har gått för långt. Jag orkar inte med. Jag klarar inte av att jobba. Jag sitter mest o glor dumt på skärmen trots att jag har massor som ska ut o levereras, eller installeras.
Jag känner mig illamående, jag darrar… så jag jag inser nu att det är dags nu. Måste få sova ordentligt ett tag så jag vilar upp mig.
Jag vill verkligen inte. Men jag måste. Har insett det nu.
Sen borde jag nog gå till läkare för att se vad det kan bero på. Om det har nån fysisk orsak.
En psykisk orsak har det många gånger, men om det är en fysisk orsak också så hjälper det inte direkt att bli av med den psykiska orsaken, för det är fortfarande nånting annat ivägen.
Så så får det bli. Dags att sluta va så styvnackad när det gäller pillren tror jag… får jag inte sova snart så kommer jag snart klappa ihop helt.
Tur man har vänner som kan sparka på en. Kisse, du… ääh hon vet.
Länge Leve Kottarna!
Dagens skönaste...
onsdag 7 november 2007
Funzies
måndag 5 november 2007
Kottarna protesterar
Sitter på jobbet och skriver detta. Kommer va senare när det publiceras. Mycket senare.
Men jag sitter här, och håller på att avlida. Jag skakar av trötthet, är fullkomligt utmattad, orkar inte ens försöka. Fem veckor av dålig eller ingen sömn alls börjar tära på mig. Rejält. Inatt sov jag inte alls.
I helgen lyckades jag sova sådär, men att sova hyffsat en natt i en soffa, hjälper inte upp flera veckor av för lite sömn.
Just nu sitter jag bara o stirrar på listan jag har att göra idag, men orkar knappt att lyfta telefonen för att försöka få tag på användarna. Ska ut till några snart, o det skall bli intressant o se hur det går, hur jag kommer förklara saker, om jag ens kommer lyckas komma dit. Hjärnan är bra tom just nu, och jag vet knappt vad jag skriver. Har knappt ögonen öppna så jag skriver på ren rutin. Jag vet vart tangenterna sitter, jag känner i fingrarna när jag skriver fel.
Det blir piller snart. Jag vill verkligen inte.
VAFAN! Pillerna använde jag när jag mådde dåligt. Jag mår inte dåligt. Jag är glad. Jag trivs med livet. Iaf så gott som jag kan trivas. Det är väl nåra få saker som fattas för att allt ska va perfekt, men… just nu så är det så gott det kan vara.
SÅ VARFÖR I HELVETE KAN JAG ITNE SOVA?!?!
Jag vet varför… egentligen. Men det känns så fel. Det borde inte påverka. Inte på det sättet.
Satan…
Jag vet ite hur jag ska kunna avhjälpa det heller… Jag vet verkligen inte hur det ska gå till.
Det enda jag vet är, att jag vill inte gå på piller, mer än några enstaka gång. Men som det verkar nu, så kommer det få bli en återkommande kur, och det är något jag är livrädd för….
D'OH
Jag har suttit o slagits med en linuxinstallation.
Men annars. här sitter jag, klockan är 20 över 2, och jag börjar 8, skall upp om 4 timmar. Borde lägga mig, men kommer inte somna än på ett tag. Insomnia sucks...
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det heller...
Kan äta piller, men nej tack. I know what i need, but i don't know how to get it...
Det är DIG jag behöver! men du är onåbar.
Undra om du vet. Eller iaf om du visste då. Jag sa inget, men sånt har en förmåga att märkas ändå. Nåväl... Spelar nog ingen roll, för jag kommer nog aldrig, som vanligt, få det ur mig.

